söndag 8 maj 2011

Är det okej att klappa löpare i baken?

Hej och hallå! Veckan som gått varit ett återfall i ohälsa och frustration. Kulminerade i fredags när jag var helt sänkt, men på lördagen återvände livsandarna. Jag tog en riktigt skön löptur och Samuel hängde med på cykel. Första gången på länge runt Vinterviken och så lite andra svängar runt omkring och det blev slutligen 14 km. Bra!

Men idag har jag varit ute på långpass! Och då kan förstås vad som helst hända... Jag hade laddat med vätskebältet och även en flapjack i bakfickan. Jag började med min "vanliga" rutt som går in mot stan, delvis längs motorvägen. Låter ju inte så kul, men det är helt ok. Men just där hör man inte mycket annat än just trafiken. Jag sprang på i modest tempo. Ensam på vägen när jag helt plötsligt får tre rejäla klappar i rumpan! Jag blev rädd förstås - hade inte hört någon komma. Det var en helt okänd cyklist som hade cyklat upp bakom mig och uppenbarligen blev frestad av min svängande ändalykt. Otroligt! Jag blev så förbannad! Först rädd, sedan arg! Är det någon som varit med om något liknande??

Jag sprang vidare och rundade sjön Trekanten och vidare mot Vinterviken. Efter knappt 14 km passerade jag hemmet och gick på runda nr. 2. När jag är ungefär på samma ställe där klapparna delades ut (men nu mer än en timmer senare) möte jag samma kille. Jag kände igen vindjackan. Och sedan cyklar han förbi mig igen, men nu utan klapp. Obehagligt!

Strax efter det tappar jag sugen. Stegen blir tyngre och tyngre. När jag har passar halvmaran är jag tvungen att gå en bit medan jag dricker och tuggar i mig en del av flapjacken. Springer lite igen. Får plötligt känningar i höger knä. Inte bra! Jag går och springer om vartannat och är faktiskt helt slut när jag väl är hemma efter totalt 27,5 km. Det tog knappt tre timmar.... inget höjdartempo med andra ord.

Men det blev en mara på två dagar i alla fall och det ska jag väl vara hyfsat nöjd med. Dock är jag i betydligt sämre form nu är jag var i februari när jag sprang 30 km tämligen oberörd.

Dags att lägga in en högre växel och hoppas att hälsan är på väg tillbaka!

2 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Låter tråkigt, eller snarare obehagligt, med "klappande" främlingar. Att möta samma främling på samma ställe igen? Obehagskänslorna väller upp!

    Winterviken är väldigt vackert så här års. Brukar ta löptur med kollegorna och vi bara njuter av naturen och fridfullheten. (Brukar öka takten när vi springer förbi kafeterian...hi hi).

    Men duktig var du!! :)

    Är det hälsena-problem du har? Själv har jag haft löparknä på just högerknä. Den skadas är avklarad, nu är det vänster som trasslar. Troligtvis förkorta lårmuskler! Tråkigt när smärtan bara smyger på!

    SvaraRadera