söndag 7 september 2014

Tid för eftertanke

Det har varit tyst på bloggen hela sommaren. Ja, faktiskt i två hela månader. I fyra år har jag skrivit den här bloggen och det har varit jätteroligt. Det började som en liten träningsdagbok för att motivera mig själv, men växte till något mycket större som gav mig nya vänner, kontakter, utmaningar och erfarenheter.

Jag har haft en kass sommar träningsmässigt, men det är inte hela orsaken till varför jag inte skrivit i sommar. Först blev det någon sorts semesterstiltje och efter ett tag upptäckte jag att det var rätt skönt att ta ett break från bloggen. När jag sedan inte lyckats bli av med min trasslande höft så har löpningen också gått på viss sparlåga. Jag har cyklat mycket och kämpat på med styrketräning, men så värst många löpta mil har det inte blivit.

Jag har också insett att löpningen alltid kommer vara med mig och vara viktig i någon mån. Jag tror inte jag behöver bloggen som motivator längre. Så nu har jag bestämt mig för att ta en längre bloggpaus och vill därför tacka alla som har läst, kommenterat, peppat och hjälpt mig på olika sätt med löpningen. Det är mycket möjligt att jag kommer tillbaka med nya, friska tag, men eftersom jag inte känner att det kommer ske den närmaste tiden så vill jag ändå göra ett avslut. Att bara låta något rinna ut i sanden är inte min stil.

Hösten kommer jag ägna åt att rehabba min höft. Redan nu på tisdag har jag tid hos en idrottsläkare och förhoppningsvis får jag hjälp att bli av med det onda. Det kommer bli en hel del styrketräning och cykling också. "När Fan blir gammal börjar han med alternativ träning" eller hur går det gamla ordspråket nu igen?

Jag kommer inte försvinna från jordens yta. Jag reggar all min träning på jogg.se och min sida, http://www.jogg.se/Traning/Tdbok.aspx?anvid=36613, är öppen för alla som vill kika in, kommentera, peppa eller bara komma i kontakt med mig av någon orsak.

På lördag är det dags för Stockholm Halvmarathon. Jag har en startplats, men det är tveksamt om jag kommer kunna springa. Jag har inte givit upp hoppet helt ännu. Stockholm Halvmarathon är ett av mina absoluta favoritlopp. Jag har sprungit de senaste fyra åren och varje gång har det varit perfekt löparväder, fantastisk publik och en riktigt skön löpupplevelse. Så jag avslutar med en bild från Stockholm Halvmarathon 2011 - som jag rankar som mitt livs bästa lopp. Det är känslan från den dagen som jag nu kommer ägna mig åt att få tillbaka. Tack för fyra roliga år och lycka till allesammans med träning, löpning, livspussel och allt det där som behövs för att livet ska vara på topp!